I. Introduktion

Ferritmagneter, som en viktig typ av permanentmagnetmaterial, används ofta inom olika områden som elektronik, fordonsindustrin och industrimaskiner på grund av deras kostnadseffektivitet, goda korrosionsbeständighet och relativt stabila magnetiska egenskaper. Koercitivitet är en avgörande parameter som kännetecknar ett magnetiskt materials förmåga att motstå avmagnetisering. Att noggrant mäta ferritmagneters koercitivitet är avgörande för kvalitetskontroll, materialforskning och produktdesign. Denna artikel kommer att introducera metoderna för att mäta ferritmagneters koercitivitet, inklusive principer, utrustning, procedurer och faktorer som påverkar mätresultaten.

II. Att förstå tvång

A. Definition och typer

Koercitivitet definieras som den magnetiska fältstyrka som krävs för att reducera magnetiseringen av ett magnetiserat material till noll efter att det har mättats med magnetism. Det finns två huvudtyper av koercitivitet: normal koercitivitet ( HcB ) och inneboende koercitivitet ( HcJ ). Normal koercitivitet avser den magnetiska fältstyrka som behövs för att reducera den magnetiska flödestätheten ( B ) till noll, medan inneboende koercitivitet är relaterad till reduktionen av den inneboende magnetiseringen ( J ) till noll. För ferritmagneter är inneboende koercitivitet ofta mer relevant eftersom den bättre återspeglar materialets motståndskraft mot avmagnetisering på atomnivå.

B. Betydelse i ferritmagneter

Ferritmagneters koercitivitet avgör deras magnetiska stabilitet och prestanda i praktiska tillämpningar. En högre koercitivitet innebär att magneten kan motstå starkare externa avmagnetiseringsfält utan att förlora sin magnetisering avsevärt. Detta är avgörande i tillämpningar som elmotorer, där magneterna utsätts för alternerande magnetfält. En ferritmagnet med låg koercitivitet kan lätt avmagnetiseras, vilket leder till minskad motorprestanda eller till och med motorfel.

III. Mätprinciper

A. Magnetisk hysteresloop

Mätningen av koercitivitet baseras på konceptet med den magnetiska hysteresloopen. När ett magnetiskt material utsätts för ett föränderligt magnetfält följer dess magnetisering ( M ) eller magnetiska flödestäthet ( B ) inte ett linjärt förhållande till den applicerade magnetfältstyrkan ( H ). Istället bildar det en sluten slinga som kallas hysteresloopen. Koercitiviteten är en av nyckelpunkterna på denna slinga. Genom att mäta den magnetiska fältstyrka vid vilken magnetiseringen eller den magnetiska flödestätheten återgår till noll under avmagnetiseringsprocessen kan vi bestämma materialets koercitivitet.

B. Samband mellan magnetiska storheter

I ett magnetiskt material är den magnetiska flödestätheten B relaterad till den inneboende magnetiseringen J och den pålagda magnetfältstyrkan H genom ekvationen B=μ0​(H+J) , där μ0​ är permeabiliteten för det fria rummet ( μ0​=4π×10⁻⁶ T⋅m/A ). Under mätningen av hystereslingan kan vi mäta antingen B⁻H- eller J⁻H- förhållandena för att erhålla koercitivitetsvärdena.

IV. Mätutrustning

A. Vibrerande provmagnetometer (VSM)

1. Princip
   En VSM fungerar enligt principen om elektromagnetisk induktion. När ett vibrerande magnetiserat prov placeras i en uppsättning pickup-spolar induceras en alternerande elektromotorisk kraft (EMK) i spolarna. Storleken på denna EMF är proportionell mot provets magnetiska moment. Genom att mäta den inducerade EMF och känna till provets vibrationsparametrar kan provets magnetiska moment beräknas. Genom att sedan variera det pålagda magnetfältet och mäta motsvarande magnetiska moment kan den magnetiska hysteresloopen erhållas och koercitiviteten bestämmas.
2. Komponenter
   Ett typiskt VSM består av ett provvibrationssystem, ett par pickup-spolar, ett magnetfältsgenereringssystem (vanligtvis en elektromagnet), ett signaldetekterings- och förstärkningssystem samt ett datainsamlings- och bearbetningssystem. Provvibrationssystemet kan vibrera provet linjärt med en fast frekvens och amplitud. Pickup-spolarna används för att detektera den inducerade elektromagnetiska fältkraften som genereras av det vibrerande provet. Magnetfältsgenereringssystemet tillhandahåller ett variabelt och enhetligt magnetfält för provet. Signaldetekterings- och förstärkningssystemet förstärker de svaga inducerade elektromagnetiska fältkrafterna för vidare bearbetning. Datainsamlings- och bearbetningssystemet registrerar och analyserar de uppmätta data för att erhålla den magnetiska hysteresloopen och relevanta magnetiska parametrar.
3. Fördelar och begränsningar
   VSM har hög känslighet och kan mäta små magnetiska moment noggrant. Den kan mäta ett brett spektrum av magnetiska material, inklusive ferritmagneter, och kan erhålla både M−H- och J−H- hysteresöglor. VSM är dock relativt dyrt, och provstorleken är vanligtvis begränsad till små prover på grund av kravet på enhetlig vibration och magnetfältsfördelning.

B. SQUID-magnetometer

1. Princip
   En SQUID-magnetometer (Supraledande kvantinterferensanordning) är baserad på Josephson-effekten och kvantinterferensen från supraledande strömmar. Den kan detektera extremt svaga magnetfält med hög precision. När ett magnetiserat prov placeras nära SQUID-sensorn orsakar det magnetiska fältet som genereras av provet en förändring i den supraledande strömmen i SQUID-slingan, vilket kan mätas som en spänningsförändring. Genom att mäta denna spänningsförändring som en funktion av det pålagda magnetfältet kan provets magnetiska hysteresloop erhållas och koercitiviteten bestämmas.
2. Komponenter
   En SQUID-magnetometer består huvudsakligen av en SQUID-sensor, en supraledande magnet för att generera det applicerade magnetfältet, ett kryogent system för att bibehålla det supraledande tillståndet (vanligtvis med flytande helium eller en sluten kryokylare), ett signaldetekterings- och förstärkningssystem samt ett datainsamlings- och bearbetningssystem. SQUID-sensorn är kärnkomponenten och är extremt känslig för magnetfält. Den supraledande magneten ger ett starkt och stabilt magnetfält för provmätningen. Det kryogena systemet är nödvändigt för att hålla SQUID-sensorn och vissa delar av magneten i supraledande tillstånd. Signaldetekterings- och förstärkningssystemet omvandlar de svaga spänningssignalerna från SQUID-sensorn till mätbara signaler, och datainsamlings- och bearbetningssystemet registrerar och analyserar data.
3. Fördelar och begränsningar
   SQUID-magnetometrar erbjuder den högsta känsligheten bland alla magnetiska mättekniker och kan detektera magnetfält så svaga som 10−15 T. De kan mäta mycket små prover och ge noggranna data om magnetiska egenskaper. SQUID-magnetometrar är dock mycket dyra, och driften kräver en komplex kryogen miljö, vilket gör dem mindre tillgängliga för rutinmässiga mätningar i vissa laboratorier och industrier.

C. Permeameter

1. **Princip
   En permeameter är utformad för att mäta magnetiska materials magnetiska egenskaper genom att direkt mäta magnetflödet och magnetfältstyrkan. För koercitivitetsmätning använder man vanligtvis principen för en magnetkrets. Provet placeras i en magnetkrets och en elektromagnet används för att applicera ett variabelt magnetfält. Det magnetiska flödet genom provet mäts med hjälp av en flödesmätare och magnetfältstyrkan vid provpositionen mäts med hjälp av en Hall-sond eller en sökspole. Genom att ändra strömmen i elektromagneten och registrera motsvarande magnetflödes- och magnetfältstyrkevärden kan B−H- hysteresslingan plottas och koercitiviteten bestämmas.
2. Komponenter
   En grundläggande permeameter består av en elektromagnet, en provhållare, en flödesmätare, en magnetfältsmätare (t.ex. en Hall-sond) och en strömförsörjning för elektromagneten. Elektromagneten tillhandahåller det variabla magnetfältet för provet. Provhållaren används för att placera provet exakt i den magnetiska kretsen. Flödesmätaren mäter det magnetiska flödet genom provet, och magnetfältsmätaren mäter magnetfältets styrka vid provplatsen. Strömförsörjningen styr strömmen i elektromagneten för att variera magnetfältet.
3. Fördelar och begränsningar
   Permeametrar är relativt enkla och kostnadseffektiva jämfört med VSM- och SQUID-magnetometrar. De kan mäta relativt stora prover, vilket är lämpligt för vissa industriella tillämpningar. Deras mätnoggrannhet är dock generellt lägre än VSM- och SQUID-magnetometrar, särskilt för prover med komplexa former eller icke-uniforma magnetiseringsfördelningar.

V. Mätprocedurer

A. Provberedning

1. Val av form och storlek
   Provets form och storlek kan påverka mätresultaten. För VSM- och SQUID-magnetometrar föredras små och regelbundet formade prover (såsom kuber, cylindrar eller tunna filmer) för att säkerställa en jämn magnetfältsfördelning och noggrann vibration (i fallet med VSM). För permeametrar bör provstorleken vara lämplig för den magnetiska kretsdesignen för att minimera kanteffekter och säkerställa noggranna magnetiska flödes- och fältmätningar.
2. **Ytbehandling
   Provytan ska vara ren och fri från föroreningar, eftersom ytföroreningar kan påverka de magnetiska egenskaperna och mätnoggrannheten. Vid behov kan provytan poleras eller rengöras med lämpliga lösningsmedel.
3. **Initial magnetisering
   Innan koercitiviteten mäts bör provet mättas magnetiseras. Detta kan göras genom att placera provet i ett starkt magnetfält (vanligtvis mycket högre än den förväntade koercitiviteten) under tillräckligt lång tid för att säkerställa att alla magnetiska domäner är inriktade i samma riktning.

B. Utrustningskalibrering

1. **VSM-kalibrering
   Kalibrera VSM genom att mäta ett standardprov med kända magnetiska egenskaper. Justera instrumentets parametrar, såsom vibrationsamplitud och frekvens, samt förstärkningen hos signaldetekterings- och förstärkningssystemet, för att säkerställa noggrann mätning av det magnetiska momentet. Verifiera instrumentets linjäritet genom att mäta prover med olika magnetiska moment inom det förväntade mätområdet.
2. **SQUID Magnetometer Kalibrering**
   För en SQUID-magnetometer, kalibrera SQUID-sensorn genom att applicera kända magnetfält och mäta motsvarande spänningsutgångar. Kontrollera stabiliteten hos det kryogena systemet och prestandan hos den supraledande magneten. Säkerställ att SQUID-magnetometern arbetar inom sitt optimala område och att bakgrundsmagnetfältet är minimerat.
3. **Permeameterkalibrering**
   Kalibrera permeametern genom att mäta ett standardmagnetiskt prov med kända B−H- karakteristika. Justera nollpunkten för fluxmätaren och magnetfältsmätaren. Kontrollera linjäriteten hos elektromagnetens magnetfältsgenerering genom att mäta magnetfältstyrkan vid olika strömmar.

C. Mätning av koercitivitet

1. Använda VSM
   Placera det mättade och magnetiserade provet i VSM-provhållaren och starta vibrationssystemet. Variera gradvis det pålagda magnetfältet från mättnadsvärdet i motsatt riktning (avmagnetiseringsprocess). Registrera provets magnetiska moment som en funktion av den pålagda magnetfältstyrkan. Fortsätt att minska magnetfältet tills det når ett negativt mättnadsvärde och öka det sedan tillbaka till det positiva mättnadsvärdet för att slutföra hysteresslingmätningen. Analysera de uppmätta data för att bestämma koercitivitetsvärdena ( HcB och HcJ om möjligt).
2. Använda SQUID-magnetometer
   Placera det mättade magnetiserade provet nära SQUID-sensorn i den kryogena miljön. Ändra långsamt det applicerade magnetfältet som genereras av den supraledande magneten i avmagnetiseringsriktningen. Mät SQUID-sensorns utspänning som en funktion av det applicerade magnetfältet. Rita den magnetiska hysteresloopen baserat på de uppmätta data och bestäm koercitiviteten.
3. Använda permeameter
   Placera det mättade/magnetiserade provet i permeameterns provhållare. Applicera ett variabelt magnetfält med hjälp av elektromagneten, börja från mättnadsvärdet och minska det gradvis i motsatt riktning. Mät det magnetiska flödet genom provet med hjälp av fluxmetern och magnetfältstyrkan vid provpositionen med hjälp av Hall-sonden eller sökspolen samtidigt. Registrera data och plotta B-H -hysteresloopen. Bestäm normalkoercitiviteten ( HcB ) från loopen.

VI. Faktorer som påverkar mätresultaten

A. Temperatur

Temperaturen har en betydande inverkan på ferritmagneternas magnetiska egenskaper. När temperaturen ökar ökar den termiska omrörningen av de magnetiska momenten, vilket kan minska koercitiviteten. Därför är det viktigt att mäta koercitiviteten vid en specificerad temperatur, vanligtvis rumstemperatur, såvida inte tillämpningen kräver mätning vid en annan temperatur. Om mätningar görs vid annan temperatur än rumstemperatur är lämplig temperaturkontroll och kalibrering av mätutrustningen nödvändig.

B. Provorientering

Provets orientering i förhållande till det applicerade magnetfältet kan påverka mätresultaten. För anisotropa ferritmagneter är koercitiviteten olika längs olika kristallografiska riktningar. För att erhålla exakta koercitivitetsvärden bör provet orienteras korrekt enligt mätkraven. För isotropa ferritmagneter har provets orientering mindre inverkan, men det är fortfarande viktigt att säkerställa en konsekvent orientering under upprepade mätningar.

C. Magnetisk fältuniformitet

Det applicerade magnetfältets likformighet är avgörande för noggrann koercitivitetsmätning. Icke-likformiga magnetfält kan orsaka ojämn avmagnetisering av provet, vilket leder till felaktiga hysteresslingor och koercitivitetsvärden. I VSM- och SQUID-magnetometrar bör provet placeras i området med hög magnetfältslikformighet. I permeametrar bör magnetkretsens design säkerställa en likformig magnetfältsfördelning vid provpositionen.

D. Mäthastighet

Hastigheten med vilken det pålagda magnetfältet varieras under hysteresloopmätningen kan också påverka resultaten. Om mäthastigheten är för hög kanske de magnetiska domänerna i provet inte har tillräckligt med tid att reagera på det förändrade magnetfältet, vilket resulterar i en förvrängd hysteresloop. Därför är det viktigt att välja en lämplig mäthastighet, vanligtvis tillräckligt långsam för att provet ska kunna nå ett stabilt tillstånd vid varje magnetfältsvärde.

VII. Slutsats

Att mäta koercitiviteten hos ferritmagneter är en komplex men viktig uppgift för att förstå och använda dessa magnetiska material. Genom att välja lämplig mätutrustning, följa korrekta mätprocedurer och beakta de faktorer som kan påverka mätresultaten kan exakta koercitivitetsvärden erhållas. VSM, SQUID-magnetometrar och permeametrar är den huvudsakliga utrustningen som används för koercitivitetsmätning, var och en med sina egna fördelar och begränsningar. Provberedning, kalibrering av utrustningen och korrekta mättekniker är viktiga steg för att säkerställa noggrannheten och tillförlitligheten hos mätresultaten. Att förstå de faktorer som kan påverka koercitivitetsmätningen, såsom temperatur, provorientering, magnetfältets enhetlighet och mäthastighet, möjliggör bättre kontroll över mätprocessen och en mer meningsfull tolkning av resultaten. Med exakta koercitivitetsdata kan forskare och ingenjörer optimera design och prestanda för ferritmagnetbaserade produkter i olika tillämpningar.

Global marknadsstorlek för ferritmagneter: En djupgående analys

I. Nuvarande marknadsstorlek och översikt

Från och med 2025 har den globala marknaden för ferritmagneter upplevt betydande tillväxt och omvandling. Marknadsstorleken har nått en betydande nivå, med olika forskningsrapporter som ger olika men kompletterande perspektiv.

A. Totalt marknadsvärde

Enligt olika forskningsinstitutioner uppskattas den globala marknaden för ferritmagneter år 2025 till miljarder dollar. Till exempel antyder en rapport att marknadsstorleken värderades till cirka 10,0 miljarder USD år 2025, med en prognos att växa till 16,4 miljarder USD år 2032, vilket uppvisar en genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) på 7,3 % under prognosperioden. En annan analys indikerar att marknadsstorleken var cirka 8,32 miljarder USD år 2025, och förväntas nå 9,83 miljarder USD år 2032 med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 2,39 %. Dessa skillnader i uppskattningar kan hänföras till variationer i forskningsmetoder, datakällor och omfattningen av marknadsdefinitionen. De pekar dock alla på en växande marknad med positiva utsikter.

B. Marknadssegmentering efter typ

Ferritmagneter kan i stort sett delas in i hårda ferritmagneter (permanenta ferritmagneter) och mjuka ferritmagneter. Hårda ferritmagneter har en dominerande marknadsandel och står för över 70 % av den globala marknaden för ferritmagneter. Detta beror främst på deras kostnadsfördelar i traditionella motorapplikationer och deras expanderande användning inom nya områden. År 2025 uppskattas efterfrågan på hårda ferritmagneter uppgå till 2,1 miljoner ton. Mjuka ferritmagneter, å andra sidan, hittar nya tillväxtmöjligheter inom högfrekvent och lågförlustelektronik- och kraftteknik, särskilt i applikationer som nya energifordon och kraftmoduler för datacenter.

II. Regional marknadsanalys

A. Asien-Stillahavsområdet

Asien-Stillahavsområdet är den största marknaden för ferritmagneter och står för en betydande andel av den globala marknadsandelen. År 2024 dominerade den marknaden med en andel på 74,77 %. Denna region är hemvist för stora tillverkningsnav, särskilt i Kina, Japan och Sydkorea. Kina har i synnerhet en väletablerad ferritmagnetindustri med ett stort antal tillverkare och en omfattande industrikedja. Landets storskaliga produktionskapacitet och kostnadseffektivitet gör det till en stor exportör av ferritmagneter globalt. År 2025 nådde den kinesiska marknaden för hårda ferritmagneter 6,567 miljarder yuan, och den globala marknaden för hårda ferritmagneter var 26,291 miljarder yuan.

B. Nordamerika

Nordamerika är en annan viktig marknad för ferritmagneter. USA är den viktigaste marknaden och leveransaktören i denna region. Internationella företag har etablerat forsknings- och utvecklingscenter samt regionala distributionscenter här, och lokala företag är också involverade i leverans av produkter i mellan- och högklass. Marknaden i Nordamerika kännetecknas av teknisk innovation och fokus på avancerade tillämpningar. Införandet av höjda amerikanska tullar på importerade ferritmagneter i början av 2025 har dock avsevärt förändrat de globala handelsflödena och kostnadsstrukturerna, vilket påverkar marknadsdynamiken i denna region.

C. Europa

Europa har en viss marknadsandel på den globala marknaden för ferritmagneter, där Tyskland och Frankrike är de viktigaste deltagande länderna. Företag som Murata och TDK har etablerat forskningscentra och regionala servicenätverk i Europa, främst för att möta efterfrågan på avancerade applikationer inom fordonselektroniksektorn. Den europeiska marknaden befinner sig för närvarande i ett skede av teknisk förfining och uppgradering, med ett leveranssystem som huvudsakligen stöder lokala avancerade tillverkningsindustrier.

D. Andra regioner

Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika har relativt mindre marknadsandelar. I Mellanöstern och Afrika är utbudet huvudsakligen beroende av internationella företags distributionsnätverk, och vissa lokala företag är involverade i leverans av basmodeller. Marknaden i denna region befinner sig i ett skede av gradvis expanderande applikationsscenarier, främst för att tillgodose de framväxande behoven inom elektroniktillverkning i regionen. I Latinamerika är länder som Brasilien de viktigaste marknaderna, och utbudet är beroende av internationella företags regionala distributionskanaler. Marknaden befinner sig i ett skede av upparbetning och initial penetration av applikationer, främst för att stödja lokal konsumentelektronik och andra basområden.

III. Marknadsdrivare

A. Växande elektroniksektor

Elektronikindustrins kontinuerliga tillväxt är en viktig drivkraft för ferritmagnetmarknaden. Med den ökande miniatyriseringen och integrationen av elektroniska komponenter används ferritmagneter i stor utsträckning i olika elektroniska enheter som smartphones, surfplattor och bärbara datorer. I smartphones används till exempel ferritmagneter i högtalare, vibratorer och trådlösa laddningsmoduler. De högfrekventa och låga förlustegenskaperna hos mjuka ferritmagneter gör dem lämpliga för 5G-kommunikationsbasstationer, strömförsörjning för datacenterservrar och andra avancerade elektroniska applikationer, vilket ytterligare driver marknadens efterfrågan.

B. Ökande industriella tillämpningar

Ferritmagneter har ett brett användningsområde inom industrisektorn. Inom bilindustrin används de i mikrospecialmotorer, sensorer och elektriska drivsystem i nya energifordon. Utvecklingen av nya energifordon och intelligent körteknik har lett till en ökad integration av inbyggda elektroniska system, vilket har höjt kraven på elektromagnetisk kompatibilitet och skapat ett brett marknadsutrymme för ferritmagneter. Dessutom används ferritmagneter även i elverktyg, leksaker och traditionella industrimotorer, vilket ger en stabil efterfrågan på marknaden.

C. Teknologiska framsteg

Teknologisk innovation främjar ständigt utvecklingen av ferritmagnetmarknaden. Forskning och utveckling av högpresterande och lågförlustmaterialformler, såväl som nya beredningsprocesser och intelligenta tillverkningstekniker, förbättrar prestandan och kvaliteten hos ferritmagneter. Till exempel har genombrottet inom högfrekvent mjukmagnetisk materialteknik med låg förlust möjliggjort tillämpning av ferritmagneter inom mer avancerade områden. Samtidigt har miniatyriseringstekniken gjort ferritmagneter mer lämpliga för små elektroniska enheter.

IV. Marknadsutmaningar

A. Osäkerheter kring handelspolitiken

Global handelspolitik har en betydande inverkan på marknaden för ferritmagneter. Införandet av tullar och handelshinder från vissa länder, såsom USA:s tullar på importerade ferritmagneter, har stört det ursprungliga globala fria flödet av varor. Detta har ökat landningskostnaderna för importerade produkter, satt press på prissättningen i efterföljande led och tvingat originalutrustningstillverkare (OEM) att omvärdera sina globala upphandlingsstrategier. Dessutom har vissa länders exportkontroller av viktiga magnetiska material i syfte att skydda sin inhemska industrikedjesäkerhet också ökat osäkerheten kring marknadsutbudet.

B. Kostnadstryck

Ferritmagnetindustrin står inför kostnadspress från flera aspekter. Priserna på råvaror som järnoxid, strontiumkarbonat och bariumkarbonat fluktuerar, vilket direkt påverkar produktionskostnaderna för ferritmagneter. Samtidigt, med de ökande miljöskyddskraven, måste företag investera mer i miljöskyddsanläggningar och -teknik för att uppfylla relevanta bestämmelser, vilket också ökar produktionskostnaderna. Dessutom stiger arbetskraftskostnaderna i vissa tillverkningsregioner, vilket ytterligare pressar företagens vinstmarginaler.

C. Prestandakrav

I takt med att användningsområdena för ferritmagneter fortsätter att expandera ökar även prestandakraven ständigt. I avancerade tillämpningar som nya energifordon och 5G-kommunikation måste ferritmagneter ha högre magnetiska egenskaper, bättre temperaturstabilitet och lägre förluster. Att uppfylla dessa högpresterande krav kräver kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling samt teknisk innovation, vilket utgör en utmaning för vissa företag, särskilt små och medelstora företag med begränsad forsknings- och utvecklingskapacitet.

V. Framtida marknadsutsikter

A. Marknadstillväxtprognoser

Framöver perioden 2025 till 2030 förväntas den globala marknaden för ferritmagneter fortsätta att växa. Marknadstillväxten kommer att vara mer beroende av teknisk innovation och värdeökning snarare än en enkel kapacitetsutbyggnad. Det uppskattas att den globala marknadsstorleken år 2030 kommer att närma sig 14 miljarder USD. Högpresterande mjukmagneter och anpassade hårdmagnetprodukter för specifika områden kommer att stå för en ökande andel av marknadsvärdet, vilket markerar branschens övergång från "kvantitetsbaserad tillväxt" till "kvalitetsbaserat språng".

B. Framväxande tillämpningsområden

Det finns flera potentiella framväxande tillämpningsområden för ferritmagneter. Inom området ny energi kan ferritmagneter, förutom för nya energifordon, även användas i vindkraftsproduktion och solcellsväxelriktare. Ferritmagneternas höga tillförlitlighet och kostnadseffektivitet gör dem lämpliga för dessa storskaliga energitillämpningar. Inom det medicinska området kan ferritmagneter användas i magnetisk resonanstomografi (MRI) och annan medicinteknisk utrustning. Med den kontinuerliga utvecklingen av medicinsk teknik förväntas efterfrågan på högpresterande ferritmagneter inom detta område öka. Dessutom erbjuder även sakernas internet (IoT) och artificiell intelligens (AI) nya möjligheter för ferritmagneter, eftersom de används i stor utsträckning i olika sensorer och intelligenta enheter.

C. Branschtrender

I framtiden kommer ferritmagnetindustrin att uppvisa flera trender. För det första kommer industrin att konsolideras ytterligare, och storskaliga företag med stark forsknings- och utvecklingskapacitet och varumärkesfördelar kommer gradvis att ta en större marknadsandel. För det andra kommer leveranskedjan att bli mer lokaliserad och regionaliserad. För att hantera handelspolitiska osäkerheter och minska riskerna i leveranskedjan kommer tillverkare att etablera lokala produktionsbaser eller djupgående partnerskap nära stora konsumentmarknader. För det tredje kommer grön och hållbar produktion att bli en viktig utvecklingsriktning. Företag kommer att behöva anta mer miljövänliga produktionsprocesser och material för att möta marknadens och samhällets ökande miljökrav.

Sammanfattningsvis befinner sig den globala marknaden för ferritmagneter år 2025 i ett aktivt utvecklingsstadium, med en viss marknadsstorlek och en tydlig tillväxttrend. Även om den står inför vissa utmaningar, såsom handelspolitiska osäkerheter, kostnadstryck och prestandakrav, är marknadsutsikterna fortfarande lovande, drivna av tillväxten inom elektronik- och industrisektorerna, tekniska framsteg och framväxten av nya tillämpningsområden. Företag i branschen behöver noggrant övervaka marknadsdynamiken, stärka den tekniska innovationen och optimera sin leveranskedjehantering för att ta tillvara marknadsmöjligheter och uppnå hållbar utveckling.